Jag vill kunna och vara bra på saker. Helst allt.

Jag vill gå på en bra högskola, en av de främsta i Sverige.

Jag vill bli rik. Och då menar jag inte genom att vinna på Triss/Lotto/annatrandomskit eller gifta mig rikt - inte för att det skulle skada, men ändå.

Jag vill vara brabättrebäst, helt enkelt.

Visst låter det som rena barnleken? Bara att öppna böckerna och sätta igång ju! Men icke.

Jag borde ha alla anledningar att bli motiverad (läs ovan, hehe). Varför blir jag inte det?

Varför fortsätter det som numera är historia snurra runt i mitt huvud, ständigt på repeat?

---

GAAH. Jag blir seriöst galen. Det är så mycket jag vill bli, göra och uppleva. Men var finns tiden? Och motivationen? Kom ett steg på vägen idag i alla fall, efter skolan. Slutade två timmar tidigare än vanligt. Det var underbart väder och jag bestämde mig för att vara ute när jag kom hem. Men vad skulle jag göra för att inte bli rastlös? En tanke ledde till en annan som så småningom ledde till ett icke Viktoria-likt beslut. Det dröjde inte förrän springskorna var på fötterna och jag var ute i solen. Och sprang. Galet. Och riktigt, riktigt skönt! Hade fortfarande energi kvar i kroppen och spring kvar i benen när jag kom hem och klämde i mig två skivor Lingongrova och ett glas mjölk. Skönt att bara stänga av hjärnan en stund och istället vara totalt fokuserad på löpstegen och Workout-listan i min iPhone. Ojoj, märkte nu att jag skrev en hel bibel när jag egentligen borde plugga. Typiskt mig. Den där högen på bilden väntar på mig. Lockande? Nej, verkligen inte. KTH, Chalmers or whatever - here I come! I bästa fall...