Tro det eller ej - jag lever än. Hur det är med min fot vet jag dock inte. Har ett halvt bowlingklot på utsidan av den, vid ankeln. Den är gigantisk. Svullen. Jag skulle kunna visa er bilder, men jag har svårt att tro att någon skulle må vidare bra av det. Därför låter jag bli. Pekar inåt, åt fel håll, gör den också. Om det beror på svullnaden eller något annat vet jag inte. Vill jag ens veta? God damn it, jag går under om den är bruten. 6-8 veckor som fånge i något jäkla gipspaket känns inte särskilt lockande. Hoppashoppashoppas det bara är en fet stukning, eller i värsta fall en spricka. Snälla, snälla, snälla - inte värre. Pallar inte att vara beroende av andra. Det måste vara bland det värsta som finns. Fyfan, en eftermiddag på kryckor och jag har redan fått mer än nog. Ont i händerna har jag också.