Livet är en berg-och-dalbana

JAG VILL FÖR EVIGT STANNA PÅ DESS TOPP. MEN TYNGDLAGEN (som egentligen heter någonting annat och faktiskt är mer mänsklig än någon av er kan ana) TVINGAR MIG HELA TIDEN NERÅT, UTFÖR. MOT DJUPET, MOT BOTTEN. MEN JAG VILL INGET HELLRE ÄN ATT STANNA PÅ DENNA KARUSELL, ALLT KÄNNS JU SÅ BRA DÄR UPPE. PÅ TOPPEN.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0