Ingen kan väl ha missat att livet är som en enda stor berg-och-dal-bana. Humöret, känslorna - ja, hela livet! - går ständigt upp och ner. Från att igår ha befunnit mig på banans högsta punkt, banans topp, åkte jag fritt fall ända ner i banans djupaste dal. Det var efter dagens spanskalektion detta skedde. För en sekund trodde jag allvarligt talat att jag skulle gå under. Hur som helst har jag nu börjat klättra mig uppåt igen - med framgång. Jag börjar närma mig toppen redan nu, men man vet aldrig när nästa nedförsbacke kommer. Särskilt inte i denna värld.