Klockan är tio minuter i midnatt. Skola imorgon. Jag borde sova. Men det är lugnt mamma, haha - ska snart göra det. Tänkte bara visa att jag lever genom att skriva några mil text här på bloggen. Några mil om min söndag. En dag fylld med innebandy, men som krydda på moset även en hemresa från Karlstad - vilken inkluderade en hamburgare i skabbiga, läskiga (ja, det är min åsikt) Lesjöfors. Hur kan någon bo i den lilla hålan? No offense, all heder till den som står ut. Jag hade dock inte gjort det.

Jag tvingade mig upp ur den stenhårda bäddsoffan rekordtidigt (t o m för hela jullovet tror jag!) imorse. Redan vid 7.20 var den urbäddad. Klockan 9 var det dags för semi, Västmanland - Dalarna. Västmanland var obesegrade - det skulle alltså bli en tuff match. Men efter att världens bästa lillasyster (min såklart!) skickat iväg tre målgivande passningar redan i första perioden hade Dalarna en ledning med 3-0. Finalen kändes nära. I början av andra perioden smällde systeryster själv in 4-0-målet för Dalarna. Resten av matchen blev mållös. Finaldags 12.15 (fan, jag missade damernas match mot Lockerud kl 13 hemma i UA!).

Final, SDF-SM F15. I Sundsta sporthall, Karlstad. Småland - Dalarna. Efter 5-7-förlusten mot just Småland i gruppspelet visste dalkullorna att det skulle bli svårt. Och det blev det. Dalarnas tråkiga, defensiva innebandy var inget segerrecept. Efter 3x15 minuter var matchen slut. 4-0-seger till Småland. Det var egentligen aldrig något snack om saken. Men var sin silvermedalj fick syrran och hennes lagkompisar med sig hem i alla fall. Och det är ju inte så jäkla illa!

Hann hem till KAIS-herrarnas match mot Storvreta kl 17. Förlust med 13-5 - ändå var stämningen i hallen på topp. Åtminstone de sista 5-10 minuterna, då KAIS lirade riktigt bra och lyckades näta tre gånger. Helt underbart faktiskt. Ett extra plus till tvillingarna, som visade riktig krigaranda (de insatta vet vilka jag snackar om, ni andra klarar er bra ändå, haha).

Oj, det här inlägget tog en sisådär 20 minuter att skriva. Har redan lagt mig i min säng. Efter tre nätter på en stenhård bäddsoffa är den magiskt skön kan jag lova. Bara sömnen som saknas nu. Sen ska det bli intressant och se om jag vaknar i tid imorgon och tar mig till skolan lagom tills vi börjar. You never know, you know. Bäst att sova kanske... Godnatt!