To navigate in a chaotic mind


Deep, way up high

Känner hur jag sakta börjar återvända till de fluffiga, rosa molnen jag en gång befann mig bland.

I'm gonna celebrate in silence

This is my silent celebration.

Några bollar för mycket i luften



There's a jungle out there



Krokiga träd bär också frukt



Dreaming on a broken latch


++++Because it hurts, to hide the stuff she never said.

And I'm stronger than this now

A lot stronger.

notknowing



A thousand little wars



You made it on your own

We didn't. And I couldn't be more proud.

Horribel attraktion

Att en enda anblick kan ge en sådan konstig känsla. En känsla som skjuter genom hela mig. En känsla som förlamar hela kroppen men samtidigt väcker varenda liten cell till liv. En känsla som är så obehaglig att man vill gå under, men i samma sekund så underbar att man aldrig vill bli fri från den. Det är sjukt. Det är surreellt. Men det är just vad som sker när min blick ofrivilligt riktas mot dig.

Back into confusion

But that's where I like it the most. So I guess that's where I belong.

Fäller en tår & citerar bästa Björn


"Det är ju kul när det går bra för andra."
Alltid. Eller? Jag ställer mig tveksam till det. Men ja ä inte bitter.
Och självklart fäller jag ingen tår, det lät bara så bra, haha.

Ta mig tillbaka

Till varma nätter. Med människor jag älskar. Platser jag beundrar.

Jag trodde bättre om dig


Don't waste your time being bored


Jakten på life quality

För ungefär 20 månader sedan fattade jag ett beslut som kändes så rätt då. Otroligt rätt. Cirka 6 månader senare fick jag ett besked jag absolut inte önskade. Det fick mig att gråta. Jag kände mig kass, jag var kass. Men tänkte att "Det går ändå. Och nu slipper jag ju hemskheterna!". Då kändes det bra igen. Mina underbara päron kämpade för rättvisan och rättvisa skipades. Tårarna utbyttes mot glädje. För ungefär 9 månader sedan nådde glädjen sin kulmen. Det var grymt då, första kvällen. Bara någon vecka senare råkade jag ut för ett gäng riktiga glädjedödare. Jag kördes återigen i botten. Därefter har jag klättrat uppåt och ramlat ner igen flera, flera gånger. De senaste månaderna har varit en riktig berg-och-dalbana. Både vad gäller detta och övriga livet. Nu tror jag mig veta vad jag behöver. Jag behöver frihet. Jag tål inte att vara hårt kontrollerad och styrd 24/7, året om. Det går bara inte. Jag blir frustrerad och deprimerad. Jag vill inte vara något av det. Jag vill vara fri den lilla tiden jag kan. Vara min egen boss liksom. Hoppas mina planer går i lås och att allt löser sig som jag vill. Eller åtminstone på ett positivt sätt. Framtiden är viktig. Jag måste satsa på den.

Last night I said I was fine

But I lied.

Burning up for you, baby

JAG LEKER MED ELDEN. JAG HAR INTE INSETT DET FÖRRÄN NU. SNART BRÄNNER JAG MIG. DET KOMMER SVIDA. DET ÄR BARA EN TIDSFRÅGA INNAN HELA JAG STÅR I LÅGOR. SLÄCK ELDEN INNAN DET ÄR FÖR SENT, SNÄLLA?

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0